analytics

Hämäläiset käräjät II

Eilen alkanut sarja hämäläiskäräjistä jatkuu......



JK-1687  RUOVESI  WT  8.1.1751

p674v I lika måtto ingaf Nybyggaren Henrik Jacobsson ifrån Ristiniemi af Kuru Kapellgiäld en på Finska språket skrefwen och sålunda lydande skrift:
“ Wuona jälken Christuxen syndymän 1751 sinä 15. päiwänä locacusa Käwi alekirjoitettu Kylän wanhin Parcun lahost Kurun Kappelicunnast Ruoweden Pitäjäsä ynä Olkitaipale Myllärin Kappalaisen man asujan Magister Isac Florinin kansa samasta lahosta Kylän oikeuden pätöxen jälken Katsoman sikoman raja lahon masta uden
p675 Talon asuialle Henrik Ristaniemellen kuin seura:  Toikon nitun lammin ohella Siekiläsä, Kallion pästä ruweten, jonga päle colme olikiwen Kallio järfwellen, jota pitkin sopi käymän Castarin lepohon wirsta matka, sieldä Rajakalliollen ½, josta takasin mulda mättän nitun ohitze Tienarin lammin perän, ja sielda wimein ennen nimitetun Toikon lammin ohen Kallion pän Kiwehen, iota Koska ei sielä ole muta cuin wuorta ia rotko, händä Kieldä taitan, wan sikomaxi ennen nimitetullen Ristaniemellen annetan.
Wuonna cuin ennen Kyläkunnan puolesta, myös samanapäiwänä cuin alusakin seiso.
Todistuxex   Isac Florin   Matts Toikold “

p696 I följe af föregången skriftelig stämning Kärade Bonden Joseph Thomasson til äfwen Bonden Henrik Mattsson, hwilka til hälften hwar innehafwa Hyrila Börde Hemman i denne Ruowesi Sokn, thet angående, at enär hemmanet i forna tider deras förfäder emellan blifwit Klufwit, skola wid den öfwer ägorna hållne delningen de förnämsta och bästa samt närmast til hemmanet belägne Åkerstycken den delen som Henrik åbor wara underlagde, utom det Henrik mer Åker och större delen af de innom Åkergärdet belägne Ängs stycken innehar än som Joseph, hwarigenom han således skall wara wanlottad, begiärte fördenskull, det Rätten
p696v wille nytt skifte öfwer Åkeren såsom ock de därstädes belägne Ängar förordna, äfwen at Åkergärdes Gårdarne må dem emellan blifwa delte och jämkade.
Häröfwer förklarade sig Henrik Mattsson, at wid den förra delningen skall ingen wara för ...skedt, utan så wäl Åker som Äng rätteligen delte och jämkade, hafwandes således Joseph utan skiäl och grund deröfwer Klagat, samt uti ingen annan afsicht begiärt en annan delning, än at därigenom tilwinna sig Henriks wäl upbrukade Åker, i anseende hwartil Henrik anhåller at detta må förblifwa wid den gamla skiedde delningen, men hwad Gärdes gårdarne widkomma, så sade Henrik sig eij wara däremot, at de blifwa upmätte och delte.
Med denne Henrik Mattssons afgifne förklaring war Joseph Thomasson intet nögd, återhämtade således sitt förra angifwan- och påstående.
p697 Sedermera, och til undwikande af onödige omkostningar och widare Rättegång, öfwerenskommo desse parter härutinnan sålunda, at det nu mera skall förblifwa wid den gamla delningen, men at Hendrik Mattsson skall gifwa åt Joseph ett stycke Åker a 8 Kappors utsäde och är bakom Henriks Hus belägit, des utan ett stycke Äng Moisionjttu kallad om ett lass hööslag, hwarigenom all twist som af detta mål härrörer skall wara uphäfwen, hwilket med handslag stadfästades.
I öfrigit öfwerens kommo parterne, at Nämdeman Johan Thomasson Hanhoi skall wid lägligit tilfälle jemka och dela Åkergiärdes Gårdarne dem emellan, som han således wederbörligen har at werkställa.


TK-157  KYRCKORÅDSPROTOCOLL ORIVESI  12.4.1752

2:o Inhysningen Jöran Michelsson ifrån Onnistaipale, som med dess hustru Maria Simonsdotter lefwat länge i osämja och föröfwadt sin emellan slagsmål esomoftast så öfwerdådigt, at inga förmaningar hos dem gullit, besynnerligen åter den 15. Sid:st: Martii på för omrörde sätt sig emot hwarandra upfördt, hwilcket alt the bägge omsider tilstodo; hwarföre the bägge pålades at sittia i ståcken en söndag, sig til varning och androm til exempel.

JK-1688  ORIVESI  HT  27.10.1752

p433 Sedan Krono Befallningsman, Wälbetrodde Herr Johan Wialenius, den 21. februarii 1751 til Högwälborne Herr Landshöfdingens i orthen närmare godtfinnande inrymt drängen Matts Jöransson ifrån Kåifwuniemi by och denne Oriwesi Sochn uti ett angifwit urminnes ödes Hemman, Puckila kalladt, belägit uti Kallenautio ödes by och utmarcken wid Landswägen til Ruowesi
p433v Sochn och Österbotn, så har Mats Jöransson sig om stadfästelses ernående på sagde inrymning hos Högwälborne Herr Landshöfdingen anmält och af det Högwällofl: Landshöfdinge Ämbetet ett sålunda lydande utslag utwärckat:
“ För än Jag mig här om utlåta kan, bör wid domstolen i orten där om undersökas, huru wida inne…nde ödes hemman å den ort, hwarest Sökanden sig nedsättia will, belägit warit, eller ock, om derstädes tilfälle til något nybygges anläggande gifwes, i hwilket senare fall bemälte Rätt om skogens egenskap och beskaffenhet med mera til uplysning i detta mål tienar, ransaka wille, och sedan des betänckande derom lämna, huruwida Kongl: Majt och Kronan någon förmon härigenom tilflyta kan, hwar efter närmare förordnande föllja skall. I medlertid warder sökanden förbudit at medelst åwärckningar skogen angripa. “
I anledning deraf begiärte Matts Jöransson, at Härads Rätten den nödige pröfwade undersökningen sig nu företaga wille, som bewilljades.
Och blef af Nämden samt större delen af den tilstädes warande Allmogen intygat det löst rychte skall wara derom, at ett ödes hemman uti Kallenautio ödes by skal finnes, men huruwida det består i sanning, kunde ei närmare utredas, än att någre personer wid handen gåfwo, at derstädes skola finnas lemningar af ugnar, skolandes sielfwa jordmonen bestå af odugelig sandmo
p434 samt ofruchtsamme Kärr, men grof timmerskog hwilcken angafs tilhöra Woitila by, bestående af twenne börde och ett Krono hemman, och emedan derstädes ringa tilfälle skall finnas til åkers och ängs uptagande, så kan Härads Rätten icke finna det Kongl: Majt och Kronan någon särdeles förmon skulle tillflyta genom Nybygges uptagande på besagde marck, men för de resande wore det en synnerlig förmon och beqwämlighet, om ett torp när in wid wägen finge anläggas, hwarest eliest på 4 mihls distance icke finnes någon by. Och blef alt detta i domboken antecknadt, hwar af Matts Jöransson del, efter begiäran, kommer at meddelas.

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti

Blogitekstisuositus

Habsburgit ja sisäsiittoisuus